Somliga tankar går i cirklar, går men kommer ändå alltid tillbaka till samma strand.
Hur dom än vill fara över fria vatten är det som om dom inte vågar lämna fast mark.
Vågorna återkommer om och om igen till samma sandbank trots att dom ständigt blir förskjutna tillbaka ut.
Så går allt igen i ständiga cykler. I universums djup, i naturen så också i mitt hjärta och i min själs innersta.
Jag anar fyrens ljus med några sekunders intervall långt ute vid bränningen.
Ljuset visar alltid vägen. Ett enda litet ljus kan skingra även stora mörker.
Det känns hoppfullt, skänker tröst, ger klara insikter.
Det ljuset ger även tankar i cirklar mod att svinga sig upp och i väg. Just som albatrossen vågar lita på termiken, vindarna som alltid bär uppåt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar