Nog hade jag önskat att världen var fylld av mer gosighet än av krig och hunger.
Att ingen behövde känna sig ensam. Och att Skogaholmslimpa var nyttig
Nu är det inte så
Nog hade jag önskat att ingen var sjuk och att ingen i världen behövde somna med ont i magen och oro för nästa dag.
Nu är det inte så
Nog hade jag önskat att Jesus var den enanstående man jag lärde känna som liten flicka i söndagsskolan på Hökmossevägen
Att alla igelkottar var opåkörbara
Och att Hilary Clinton verkligen hade västbankens bästa för sina ögon
Nu är det inte så
Nog hade jag önskat att Pippi Långstrump bodde dörr i dörr med mig så vi kunde klättra på taket och flyga luftbalong när helst andan föll på
Nu är det inte så
Nog hade jag önskat att det fanns en hälsokur för alla som va lessna och bedrövade så dom kunde le från måndag till måndag
Att alla vapen gick mitt itu
Och att alla kunde sjunga "Surströmmingspolka" gemensamt!
Nu är det inte så
Nog hade jag önskat att havet var rent och ljummet varje sommar, nu är det bara ljummet
Nog hade jag önskat att inga pengar fanns och att vi kunde byta saker istället och glada ropa - Bytt e' bytt!
Nu är det inte så
Nog hade jag önskat att våren började redan i början av December och att mina gummistövlar aldrig någonsin läckte
Att Tage Danielssons ord satt fast i sinnet på alla morderna politiker som kofångaren på en Saab -83:a
Nu är det inte så
Nog hade jag önskat att inget på jorden var farligt och att alla överallt kunde känna sig trygga
Att ingen korruption fanns och alla politiska fångar släpptes fria som duvor ur sitt rede, upp och iväg!
Nu är det inte så
Nog hade jag önskat att man kunde motionera i sömnen och vakna varje dag med trivselvikt och kloka blodfetter utan vidare ansträgning
At hårda ord bara stavades hårda men liksom var mjuka och rosa i själva mitten
Att stora paddor va små och såg sig för i trafiken
Nu är det inte så
Nog hade jag önskat att alla som ville kunde klättra i träd utan fara för liv och lem att dom kunde bygga trädhus mellan grenar proppfulla av ollon och gröndoftande löv
Att solen gick upp och lyste så glatt och gult så varje mun skrattade jämte sitt hjärta
Nu är det inte så
Men visst vore världen ännu mer ljuvlig om det vore så?
Ulrika*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar