Julinatt...

Det spektakulära med att vara människa "hemsöker mig" såhär framåt natten i slutet av Juli.
Fågelsången har tystnat, syrsorna håller serenad oförtrutet, myggbetten kliar och stjärnhimlen gör sig ånyo uppenbar.
Det är så känslomässigt vackert! Då finns där inget som kan få mig att tvivla på att allt har en mening!

Ulrika